Tjena! Hos oss är det sjukstuga igen... Tredje gången på lika många veckor, kul. Men det ska ju inte ni lida för så vi tar ett krafttag och fortsätter vår trekkinghistoria. Enjoy!

Dag 4
Benen kändes som cementklumpar hela dagen, segekorvar på hög nivå. Rajan sa t.o.m. "ja... normalt sett är ni ju ganska snabba...". Vi var så söliga att Deepak försvann och var framme 2h före oss. Galen påg! Numera får vi inget gratis välkomstte längre, synd om oss som går miste om den värmande gesten. Kaaanske var det så att vi kostade på oss ett antal kannor ändå men gratis är ju alltid bättre. När vi kom fram till hotellet fick vi en chock; egen toalett på rummet! "Är den bara för oss!?" undrade vi och ja det var den minsann. Men hotellet hette ju inte Shangri-La för ingenting haha.

Ett av väldigt många berg. Kan chansa på att det antingen heter Monaslu eller Annapurna 1, 2, 3, 4 eller 5.

Energi-intagspaus längs vägen, alltid lika välbehövligt och mumsigt ^^

Blomster, tagetesbuskar och stockrosor.

Lunchstopp mitt ute i ingenstans. Grym utsikt!

Byahullan, en av de finare.

 

Dag 5

Ännu en dålig dag. Fanny mådde inte riktigt bra och vi koncentrerade oss mest på att komma fram. Rajan hade nästan alltid musik igång på sin gamla Nokia, Justin Bäver är definitivt hans favorit och definitivt inte vår. Väl framme somnade Fanny och Hanna läste och frös. Temperaturen låg väl kanske runt nollan på natten och mellan 5 - 10 på dagen. Därför var det väldigt skönt och mysigt att samlas runt kaminen i matsalen på kvällen. Vi, de tyska tjejerna och våra grabbs. Stället hade även en litenliten tv som såklart visade kass indisk film som enligt Rajan var jätterolig. Spelade lite kort med pojkarna och sen gick vi och la oss. När vi hade värmt upp våra sovsäckar lagom mycket knackade det på dörren. Deepak kommer med 2 duntäcken som vi redan tackat nej till 15 gånger. Så var det hela tiden, hur mycket vi än försöker säga nej tack hör de bara ja tack.

 

Rajan gick alltid en bit före oss och Deepak oftast en bit bakom och pratade för sig själv.

Ödeby som vi hade utsikt över från vårt rum.

Dag 6
Idag vaknade Fanny upp pigg och kry, jippikayay! Lämande hotellet vid 08.00 som vanligt och dagens väg var svintråkig. Endast lite uppför och sedan vanlig platt (så platt det nu kan bli här) grusväg. Rajan köpte pyttesmå ekoäpplen till oss längs vägen (trots att vi tackat nej...). De var stenhårda, pga kyla, men rätt goda ändå. Det kändes som en evighet innan vi kom fram trots att vi gått färre timmar än vanligt. Vi brukade gå mellan 6 - 7h och idag gick vi bara 4h. Det första vi fick se av staden Manang var en yakslakt, trevligt. Åt lunch direkt, blev spaghetti då vi är grymt trötta på ris och curry. Duschade efter många om och men och värmde oss sedan i vår alldeles egna lilla hydda med finfin utsikt. Därefter var det dags för en liten utflykt för att acklimatisera oss till höjden och slippa höjdsjuka. Vi gick upp för ett berg, tog en bild, och gick ner igen. Det var bara ett par hundra meter rätt upp. Skojsig hobby vi har numera. Manang ligger på 3500 meters höjd och här ska vi dessutom stanna i 2 nätter för att anpassa oss ännu lite extra.

Solnedgång bakom bergen.

 

Vår lilla hydda och en tandborstande Fanny.