Här kommer det utlovade sista inlägget om Indien. 

 

Det var väldigt kul att komma tillbaka till Indien. Det är mycket som man kommer ihåg sen förra gången men även mycket nya, annorlunda saker. Egentligen är Tamil Nadu och Kerala inte jämförbart med Goa, det kändes mer som "riktiga Indien" denna gång. Fast Goa var riktigt bra det med. Men den där första kvällen, när vi satte oss i tuktuken från flygplatsen i Chennai kändes det ändå kul att vara tillbaka. Alla dofter (som inte alltid är så trevliga), den kaotiska trafiken med ett ständigt tutande och allt folk som rör sig ute. Det har blivit många storstäder denna gång. Vilket vi inte riktigt gillat, som ni säkerligen förstått. Städerna har definitivt varit fina. Men alla såg till slut likadana ut och vi tröttnade snabbt. Tack och lov så var Varkala verkligen något i vår smak! Efter förra Indienbesöket skrev vi att Palolem var paradiset på jorden och att det nog inte finns någon bättre plats i Indien. Det stämmer fortfarande men Varkala är minsann inte så långt efter!

 

Vi har nog aldrig sett så många tempel som under de senaste 7 veckorna. Det ena vackrare än det andra. Vi ska heller inte glömma alla vackra kyrkor och moskéer vi sett. Alla lika färgglada som resten av landet. Tänk om våra kyrkor i Sweden varit rosa, gröna och gula. Festligt ju! Förra gången skrev vi "Indien är så himla billigt, trots att man alltid blir lurad". Denna resa var ännu billigare. Under dessa 7 veckorna har vi gjort gång på lika mycket pengar som förra gången. Och då var vi i landet i 5 veckor. Antingen så har vi blivit snålare eller så har det bara blivit mycket billigare för oss svennar. Kanske en blandning? 

 

Något som vi hade längtat efter var den indiska maten. Det visade sig dock bli en besvikelse. Maten i söder var inte alls lika god som i Goa och vi har hört många säga det. Det starkaste vi åt var en rätt på KFC, det säger en del. Något indierna kan behålla för sig själva är dosa och idli. Äckligaste frullematen vi någonsin testat! Men det finns ju guldkorn även bland maten; naan, roti, parotta och Sajis mammas mat. Yummy in our tummys! 

 

Vi har använt oss väldigt mycket av lokaltrafiken. Och vi är imponerade av hur smidigt och billigt det är. Skånetrafiken borde åka till Indien på studiebesök, de har mycket att lära. Även om skyltarna är på hindi, tamil eller malayalam så hittar man rätt. Och kommer rätt. Busschaffisarna/konduktörerna är otroligt hjälpsamma. På sitt egna indiska lilla vis. Lite kofösartaktik kör de. När det är dags att gå av gormar de "GO GO GO!" och så får man haffa ryggorna snabbt som fan och hoppa av i farten. Spänning i vardagen! 

 

När man reser i Indien får man inte ha brottom och man måste ha tålamod. Folket är ganska speciellt. Speciellt männen som ofta tittar på en som om man vore ett objekt. Kan vara fruktansvärt frustrerande men det hjälper inte att bli arg. Vi känner lite av en hatkärlek till landet. Men mest kärlek! 

En blandad hög konstiga bilder från Indien: