Först och främst: Trosorna återfanns någon gång under natten/morgonen. Fick 7 par tillbaka i en liten röd plastpåse när vi skulle checka ut. En får tacka. Nu behöver vi kanske inte köpa fler ändå.

 

Båten gick vid 10 i morse och vi gick direkt ut längst bak och njöt av morgonsolen. Alltså jag måste förtydliga: HANNA njöt av att sitta på båten. Det + att hon åt fisk igår måste ju betyda extrema framsteg. Nog med mobbning. Satt där i värmen i två timmar innan vi var framme och skulle köpa bussbiljetter, fixa mat, köpa tandkräm + annat mög + kissa + helst andas. Vi trodde att bussen skulle gå 13.30 men när vi går av båten kl 12.45 säger tanten att den går 13.00. Ops.. KÖTTA. Vi hann köpa kex, biljetter, kissa på 10 minuter. Rätt bra ändå. Somnade gott på bussen i drygt 2 timmar. Sen skulle vi helt plötsligt gå av. Ingen fattade någonting. Men vi skulle bara byta lite buss tydligen. Åkte ca 10 minuter sedan av igen för att gå ut ur Malaysia = passkontroller och säkerhetskontroller och mög. Hoppar på en ny buss igen och åker ca 5 minuter för sen ska vi fanimej gå av IGEN. För att gå in i Singapore såklart.. In och skriva i papper och klödda. Sen på en ny buss igen vilket tog typ 40 minuter för det var världens längsta kö. Blir avsläppta i utkanten av stan. Jaha, vad gör vi? Ingen karta, inga pengar, ingen ATM. Great. Börjar traska tillsammans med två norska tjejer som vi åkt med sedan Tioman. Blir av med tjejerna men hittar Maccas och går in i hopp om att hitta lite WIFI. Kom på att vi inte ätit något på hela dagen mer än kex så det fick bli mat också. Inget WIFI men då hjälpte chefen till som hade fin telefon och googlade och ringde vänner och hade sig. Till slut kommer han fram till att vi ska ta tåget. Inte så knivskarp kille kanske men tanken som räknas! Efter lite klödd, tågåkande och gående så är vi äntligen framme. Hostlet är jättefint!